tisdag 4 november 2008

Att handhälsa eller inte

Ta seden dit man kommer är kanske bra? Jag vet inte, som vanligt ...
Nu var det handhälsning som aktualiserades av Halal-tv. En muslimsk variant är att lägga handen mot bröstet och buga. Vackert, tycker jag. En annan metod är att hålla upp handen och visa att man inte bär vapen. Eller gnugga näsan. Eller kyssa kinden. Eller kramas.

Att hälsningsceremonier är kulturella vanor med subtila nyanseringsmöjligheter är fantastiskt. Tänk att det finns en sådan rikedom att uttrycka status, emotionell inställning, kön, ålder och en massa annat som man ska förhålla sig till. Fast då är det bra om man hälsar på samma sätt, så man förstår varandras koder.

Det är väl det som förvirrar Carl Hamilton. Vad betyder det att denna kvinna inte tar mig i handen utan istället betygar sin vördnad genom att lägga handen på sig själv och buga för mig? Det vill säga, han har nog redan bestämt vad det betyder. Och känner sig provocerad.

Men istället borde han kanske vara tacksam. Kvinnliga händer bär ofta flera olika typer av bakterier än mäns. I alla fall bland amerikanska studenter efter ett prov. I alla fall bland dem som undersöktes.