tisdag 25 november 2008

Bättre vara vacker än ful

Enligt forskning vid Karlstads universitet föredrar arbetsgivare vacker personal framför ful. Intressant! Samma sak kan förstås sägas om de flesta av oss: Vi föredrar det vackra framför det fula. Det intressanta i den här forskningen ligger i att gruppen arbetsgivare i allmänhet har makt och pengar som de fördelar till sin personal. Och då vill man, som personal, troligen inte att lönen sätts med tanke på hur vacker man är.

Men vad är vackert? Skönheten lär ligga i betraktarens öga. Jag är inte så säker på det. Det skulle betyda en total relativism: det som du tycker är vackert är lika sanslöst fult, enligt en annan betraktare. Kan det verkligen vara så att vi inte alls är överens om vad som är fult eller vackert?

Eller har det vackra någon gemensam nämnare? Några förklaringar till vad vi tycker är vackert förekommer i artikeln i Ny teknik: hälsa och kraft upplevs som vackrare. Fet bör man inte vara, eftersom det är ohälsosamt. Många feta vittnar också om att de bemöts som mindre vetande. Andra förklaringar är harmoni - det symmetriska är vackert, det osymmetriska är fult. Kanske är det en biologisk inställning: det symmetriska är friskt medan en asymmetrisk partner kanske bär på smitta.

Frågan är vad som är vackert för en arbetsgivare som tittar på sin personal. Men varför frågar ingen vem som är en vacker för en arbetstagare?